Rainbows läkarstudier

Hur sjukt är det inte att jag nu går termin 8??? 

Det känns som om man kan skymta examen vid horisonten. Nu är det bara 2,5 år kvar tills man kan titulera sig läkare. Det känns så himla märkligt.

Termin 8 är då vi skriver examensarbetet. Men innan jag berättar mer om T8 så ska vi avsluta kapitel sju.

T7 var en rolig termin. Jag insåg under denna termin att jag faktiskt tycker kirurgi är rätt roligt. Hade aldrig tänkt att jag skulle gilla det så mycket som jag gjorde. Tror fortfarande inte att jag kommer bli kirurg men kommer ändå sakna allt häftigt man fått se och vara med om. Jag lärde mig så otroligt mycket under denna termin och försökte utmana mig själv så mycket som jag orkade. Jag upplevde att det var en svår termin på många sätt för mig; jag var helt slutkörd mentalt och fysiskt. Mitt sommarjobb var rätt intensivt och jag kände att det var tungt att jobba 07-17 flera dagar i veckan. Det hjälpte inte heller att jag bara fick två veckor ledigt innan terminstart. Redan innan vi började var jag alltså helt slut.

Det är ibland svårt att erkänna för sig själv att man inte orkar med sin vardag, att man är trött pga sömnbrist, har svårt att känna glädje för att man är så dränerad och att allt man egentligen hade velat är att trycka på paus och få hela världen att stanna.

Jag har aldrig varit särskilt bra på återhämtning, mitt liv har alltid varit på AutoBahn. Men jag vill lära mig återhämtning - det är dock så fruktansvärt svårt när kroppen inte kan sakta ner och slappna av. När man konstant är stressad och uppe i varv. Denna termin, som är en lugnare termin på många sätt, ska jag försöka hitta lugnet i mig själv. Jag vill försöka hitta tillbaka till mig själv och må bra igen. 

 

När tentap drog igång kände jag mig så otroligt stressad och trött. Jag jobbade många helger i rad under hösten, något som inte var så smart med tanke på hur trött jag var. Det här är baksidan till att inte få fullt CSN - man behöver jobba och hitta tid till det i en redan packad vardag.
Jag var som sagt trött och gav mig själv en mjukstart under tentap men insåg sen hur mycket vi skulle kunna vilket stressade mig ännu mer. Så de sista 14 dagarna satt jag och pluggade som en dåre. Jag pluggade tills ögonen sved, tills hjärnan kändes som mos. Jag gick knappt ut eller gjorde något annat än detta. Jag höll så klart på att bli galen haha. 

Det var så jobbigt och dagen innan tentan var jag så nervös och kände inte att jag kunde det jag skulle kunna. Så jag repeterade så ofantligt mycket av mina anteckningar (big no no) och kände ångest eftersom jag mindes T3 då jag pluggade kl. 13-00 dagen innan tentan och sen sov bedrövligt och underpresterade. Jag visste att jag inte borde köra slut på mig själv dagen innan, att det var viktigt att släppa anteckningsblocken och tänka att jag kunde det jag skulle kunna för att ge hjärnan en chans att bearbeta allt jag gått igenom. Men det var svårt för ångesten fanns där i bakgrunden och piskade på mig. Så jag repeterade ändå i princip alla mina anteckningar och gjorde fyra tentor dagen innan tentan - något jag lovat mig själv att aldrig göra igen och sorgligt nog mindes jag ärligt talat inget av det jag gått igenom dagen därpå. Men det här gjorde jag alltså trots bevis på att det inte funkat tidigare. Slutade plugga kring 18, vilket egentligen var senare än tänkt men det var så mycket att gå igenom och jag ville dämpa min ångest. 

 

Hur som helst så vaknade jag upp på tentadagen och kände att jag inte sovit en blund, kände mig inte utvilad och huvudet kändes framför allt som mos. 

Denna tenta var speciell då det tre dagar innan tentan uppdagats att Inspera, programmet vi bytt till då Wiseflow enligt LiU inte levde upp till förväntningarna, hade en bugg där man kunnat hoppa bakåt i tentan. Am I surprised much? No haha.
Tentan som skulle skrivits dagen innan vår tenta ställdes in och det blev en hel del frågetecken kring om vi ens skulle få skriva vår tenta. Runt 18 dagen innan vår tenta får vi reda på att vår tenta kommer skrivas på papper - ni förstår stressen över det här och tror Gen Z fasade inför prov på papper hahaha. 

Så vi skrev alltså tentan på papper och jag måste säga att jag gillade det, det kändes nostalgiskt.

Detta inlägg blev sjukt mycket längre än tänkt, kommer få skriva ett separat inlägg om T8.
För att summera så kändes det som om tentan gått åt helvete - som alltid. Alltså verkligen åt helvete. Jag kom hem och var helt förstörd och ledsen över min urusla prestation. Kände mig som en clown. Tre veckor av ångest följde och idag kom det djävulska resultatet. Jag hade klarat mig med marginal! 

Så otroligt skönt att nu kunna slappna av och bara fokusera på examensarbetet och inte tänka på hur tentan gått. Nästa gång jag genomgår denna ångest blir om ett år då vi skriver T9-tentan. Känner mig så otroligt tacksam för att jag klarade tentan, för tycker som sagt att jag presterade dåligt. Och jag behöver dessutom denna termin till att ladda om mina batterier - är fortfarande rätt slut. Jag misstänker att jag var nära på att gå in i väggen, så det kommer nog ta sin lilla tid att komma tillbaka på banan igen. 
Nästa vecka kan vi hämta ut tentan och då ska jag se var jag fått alla poäng ifrån. 

Är bara så lycklig just nu och det känns kul att vara tillbaka i labbet. Har verkligen saknat det. 

 

Kikar in här någon gång med något litet inlägg om T8.

Ta hand om er tills dess 💜