Shotgun
Antigen så skriver jag inte på flera månader eller så spammar jag. No in between.
Jag är en övertänkare och jag är en överanalyserare. När jag skriver tentor, prov, går på intervjuer eller annat där man kan bli bedömd så brukar jag självfallet analysera.
Igår analyserade jag tentan, det jag kom ihåg av den, och insåg att jag begått massa småfel här och var, ofta otroligt korkade små misstag och det fick mig att bli livrädd.
Igår analyserade jag tentan, det jag kom ihåg av den, och insåg att jag begått massa småfel här och var, ofta otroligt korkade små misstag och det fick mig att bli livrädd.
Kände att jag nu verkligen greppat terminens innehåll och att det känns så surt att falla på misstag som man inte borde begått; har därför grämt mig över saker jag inte kan förändra nu. Det är massa småfel som poppar upp i mitt huvud och som får mig att känna att det är kört. Det gör så ont eftersom jag pluggat ordentligt och känner att jag inte borde begått många av dessa misstag.
Jag hatar att jag inte kan släppa det. Att jag inte kan tänka att om det inte går vägen så är det inte hela världen.
Jag hatar att jag inte kan släppa det. Att jag inte kan tänka att om det inte går vägen så är det inte hela världen.
För det är inte hela världen.
Men det känns som det.
Men det känns som det.
Idag skulle jag vara produktiv och plugga inför den praktiska omtentan men istället har jag mått dåligt. Har fått lite plugg gjort men inte tillräckligt, sorgen är som en filt som kramar hårt om mig. Försöker släppa det för om det är så att jag fått underkänt på skriftliga så vill jag fortfarande klara praktiska. Jag förtjänar ro av mig själv, men det är så svårt när hjärnan går på högvarv och slänger fram massa svar och undrar om man plötsligt blivit smått galen under tiden tentan skrevs?
Tycker att denna tenta gick bättre än förra, så svider rejält när jag kommer på mig själv med att ha skrivit småfel på vissa frågor. För det kostar poäng.
Tycker att denna tenta gick bättre än förra, så svider rejält när jag kommer på mig själv med att ha skrivit småfel på vissa frågor. För det kostar poäng.
Vet att det är av yttersta vikt att ladda om, släppa skriftliga tentan och se till att klara praktiska tentan. Så tänkte att jag skulle gå på en promenad idag, rensa tankarna lite och sen plugga.
Jag känner hur det börjar bli svårare och svårare att vara snäll mot mig själv, hur gamla vanor gör sig påminda och hur jag försöker kämpa emot. Jag vill kunna tänka att det går som det går, klarar jag det inte denna gången finns flera gånger och inte låta det påverka mig.
Och jag vet att jag kan tänka så, för jag styr hur jag väljer att reagera.
Ska verkligen försöka skaka av mig känslan av misslyckande och bara tänka att jag ska klara praktiska omtentan. Är det så att jag inte klarat teoretiska så får man ta nya tag.
Jag lovade mig själv innan jag började plugga att inte låta läkarprogrammet få en för stor plats i mitt liv, inte låta det påverka mig så pass mycket att jag mår dåligt över mina prestationer. Så det känns tungt nu när det påverkat mig en hel del, för jag vill ju inte att det är så.
Jag lovade mig själv innan jag började plugga att inte låta läkarprogrammet få en för stor plats i mitt liv, inte låta det påverka mig så pass mycket att jag mår dåligt över mina prestationer. Så det känns tungt nu när det påverkat mig en hel del, för jag vill ju inte att det är så.
Ville skriva av mig lite och kunna gå tillbaka till det här i framtiden.
Och jag ville vara transparent med de jobbiga tankarna, för jag vet att många bär på dem och att de väger en hel del. Man är sällan ensam i sina tankar och känslor.
Det känns som om 2023 testar mig och att det här kommer vara året jag behöver se mina misslyckanden i vitögat med ett leende på läpparna. Hoppas att jag klarar av det...
Och jag ville vara transparent med de jobbiga tankarna, för jag vet att många bär på dem och att de väger en hel del. Man är sällan ensam i sina tankar och känslor.
Det känns som om 2023 testar mig och att det här kommer vara året jag behöver se mina misslyckanden i vitögat med ett leende på läpparna. Hoppas att jag klarar av det...